Rekryteringsutmaningar i Stockholm: En djupanalys av huvudstadensarbetsmarknad
Stockholm befinner sig i en paradoxal situation på arbetsmarknaden. Samtidigt som arbetslösheten når historiskt höga nivåer, kämpar företag med att hitta rätt kompetens. Denna blogpost tar en djupdykning i de komplexa utmaningar som präglar rekryteringslandskapet i Sveriges huvudstad och vad det betyder för framtiden.
På Valegro kan du läsa mer om evolutionen av rekryteringsprocessen här: https://valegro.se/rekryteringsprocessens-evolution-trender-utveckling-och-framtidsutsikter/
En paradox som definierar Stockholm
Höga arbetslöshetssiffror möter akut kompetensbrist – så kan man sammanfatta läget på Stockholms arbetsmarknad idag. I oktober 2024 nådde arbetslösheten 7,1 procent i Stockholm, jämfört med rikssnittet på 6,8 procent. Detta representerar en dramatisk ökning från 4,78 procent i maj 2023, vilket gör det till den värsta situationen på ett decennium, pandemin undantagen.
Samtidigt står Stockholm för hela 41 procent av arbetskraftsbristen i Sverige. Vakansgraden låg på 1,7 under kvartal fyra 2021, vilket innebär att det fanns nästan två vakanta tjänster per 100 anställda. Vid årsskiftet hade Arbetsförmedlingen nästan 140 000 otillsatta platser, en historisk toppnotering, där fyra av tio fanns i Stockholms län.
Vilka drabbas hårdast?
Arbetslösheten drabbar inte alla grupper lika hårt. Utrikesfödda kvinnor, unga människor och personer med funktionsnedsättningar utgör de mest utsatta grupperna. Långtidsarbetslösheten är särskilt bekymmersam, med över 60 000 långtidsarbetslösa i Stockholms län och mer än 150 000 i hela riket.
För utrikesfödda är situationen särskilt utmanande. Trots ett stort behov av att fylla lediga tjänster är 45 procent av kvalificerade utrikesfödda arbetslösa i Sverige, jämfört med endast 20 procent av infödda svenskar. Språkbarriärer utgör den största svårigheten för utrikesfödda att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt påtagligt i länets 16 socioekonomiskt utsatta områden.
Branschernas olika utmaningar
Vården skriker efter personal
Vårdsektorn står inför en av de största utmaningarna. Prognoser visar på ett underskott av cirka 17 000 personer år 2035. Störst brist väntas bland biomedicinska analytiker, specialsjuksköterskor och distriktssjuksköterskor, med ett prognosticerat underskott på cirka 2 000 personer.
Byggbranschen behöver händer
Byggbranschen prognostiseras ha en brist på cirka 10 000 personer med utbildning från byggprogrammet. Detta i en tid när Stockholm fortsätter att växa och behovet av nya bostäder är enormt.
IT-sektorn kämpar med konkurrensen
Data/IT-branschen prognostiseras fortsatt ha brist på kvalificerad personal, både från universitetsutbildningar och andra utbildningsformer. Adoptionen av AI i företag har ökat med 270 procent de senaste fyra åren enligt McKinsey, vilket driver en revolution inom arbetsroller.
Service och transport
För kockar och andra yrken relaterade till restaurang- och livsmedelsutbildning prognostiseras en brist på cirka 7 500 personer. Transportbranschen behöver cirka 7 000 personer för att möta framtida behov.
Bostadsbristen – det dolda hindret
En av de mest underskattade faktorerna bakom rekryteringssvårigheterna är bostadsbristen. Redan 2015 angav drygt hälften av företagen i Stockholm bostadsbristen som orsak till rekryteringssvårigheter. Situationen har inte förbättrats sedan dess.
Stockholm tappar i konkurrens mot andra europeiska städer som Berlin, eftersom det enda som finns tillgängligt ofta är dyra andrahandskontrakt. En tredjedel av etablerade småföretag med 5-99 anställda har någon gång haft svårt att rekrytera på grund av bostadsbristen, och vart femte bolag har misslyckats med sin rekrytering av denna anledning.
Läs mer: https://maklarvarlden.se/2019/07/bostadsbristen-gor-det-svart-att-rekrytera/
Demografins påverkan
Stockholm står inför betydande demografiska förändringar. Befolkningen beräknas öka med omkring 137 000 personer eller cirka 6 procent till 2033, men denna ökning är svagare än tidigare prognoser. Mest påtaglig är ökningen bland personer som är 80 år eller äldre, där den äldre befolkningen beräknas öka med 44 procent fram till slutet av 2033.
Pensionsavgångarna skapar ett stort gap – fram till 2033 kommer omkring en fjärdedel av dem som var anställda 2023 att gå i pension, vilket motsvarar omkring 57 000 anställda. Detta skapar enorma rekryteringsbehov inom flera sektorer.
Chefsrekrytering och ledarskapsutmaningar
Moderna ledare behöver kunna möta flera specifika utmaningar:
- Förändring: Implementering och förbättring av produktionsprocesser för att öka effektiviteten
- Effektivisering: Strategier för att effektivisera försörjningskedjor och utveckla nya affärsmodeller
- Planering och riskhantering: Hantering av komplexa regleringar som kräver agilitet och förändringsbenägenhet
- Kundrelationer: Förbättrade kundupplevelser i en snabbt föränderlig omvärld
Den volatila och osäkra omvärlden (VUCA) kräver ett annat ledarskap än tidigare, med fokus på flexibilitet och förmåga att skapa förtroende snarare än att endast besitta specifik kompetens.
Läs mer: https://www.tng.se/ledarrekrytering/utmaningar-chefsrekrytering/
Nya krav på ledarskap
Moderna ledare i Stockholm behöver hantera flera specifika utmaningar i den volatila och osäkra omvärld (VUCA) som präglar dagens näringsliv. Fokus har skiftat från att besitta specifik kompetens till att kunna skapa förtroende och visa flexibilitet.
Nyckelområden inkluderar:
- Förändring: Implementering och förbättring av produktionsprocesser
- Effektivisering: Strategier för att utveckla nya affärsmodeller
- Planering och riskhantering: Hantering av komplexa regleringar
- Kundrelationer: Förbättrade kundupplevelser i en föränderlig omvärld
Kostnadsfrågan
Sverige har höga arbetskraftskostnader i internationell jämförelse. En anställd kostar grovt räknat 40-45 procent mer än vad som betalas ut i bruttolön. Detta inkluderar arbetsgivaravgifter på 31,42 procent, semesterlön, försäkringar och eventuell tjänstepension.
Dessa höga kostnader kan utgöra ett hinder för mindre företag som vill expandera och anställa. Sverige har högre arbetskraftskostnader än EU-genomsnittet, där nära en tredjedel av kostnaderna utgörs av sociala avgifter.
Stockholm i europeisk konkurrens
Vid en samlad bedömning av 27 europeiska huvudstäders konkurrenskraft placerar sig Stockholm på andra plats efter Oslo. Stockholm definieras av god ekonomisk utveckling, stabilt politiskt klimat och hög mottaglighet för ny teknologi.
Stockholms största svagheter inkluderar dock tredje sämst ranking bland samtliga huvudstäder vad gäller bostadsmarknaden. Andra utmaningar är relativt låg ranking som global hubb, långa genomsnittliga pendlingstider, höga skattesatser och relativt hög arbetslöshet kombinerat med svag matchning på arbetsmarknaden.
Åtgärder som vidtas
Stockholm satsar på flera områden för att möta utmaningarna:
Stockholmsjobben får 15 miljoner kronor extra för 2024 för kommunala visstidsanställningar. Feriejobb för unga ökas med 8,5 miljoner kronor för över 11 000 platser. Vuxenutbildning förstärks med 30 miljoner kronor extra under 2025 för utbildning till yrken där det råder arbetskraftsbrist.
Stockholms handelskammare förespråkar satsningar på yrkeshögskolan, bättre dimensionering av högre utbildning efter näringslivets behov, och ökade möjligheter till vidareutbildning.
Framtiden kräver handling nu
Rekryteringssituationen i Stockholm är komplex och mångfacetterad. Paradoxen med hög arbetslöshet och samtidig arbetskraftsbrist kräver koordinerade insatser inom utbildning, bostadspolitik, integration och kompetensutveckling.
Framgång kräver särskilt fokus på digitalisering och AI-området, där Sverige riskerar att halka efter om landet inte utvecklar AI-kompetens på bred front. Stockholm behöver fortsätta utveckla sin position som en konkurrenskraftig europeisk huvudstad samtidigt som man adresserar de strukturella problem som hämmar den lokala arbetsmarknaden.
Den som lyckas navigera dessa utmaningar kommer att ha en betydande konkurrensfördel i framtidens Stockholm.